Så leder dålig munhälsa till andra sjukdomar

Dålig munhälsa påverkar inte bara munnen. Forskningen har de senaste åren konstaterat flera samband som visar att personer med dålig munhälsa har ökad risk att även drabbas av andra sjukdomar.

– Starkast samband finns med diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Tandlossning verkar vara en bidragande faktor som hittills varit ignorerad, säger Björn Klinge, övertandläkare och professor i parodontologi vid Malmö högskola och Karolinska Institutet, till tidningen Vårdfokus.

Att inte sköta om tänderna ordentligt kan medföra dålig andedräkt, hål i tänderna och tandlossningssjukdomen parodontit som till slut leder till att tänderna lossnar. Exempelvis löper patienter med svår tandlossningssjukdom större risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Det kan bero på att bakterier och cytokiner som samlas i tandköttsfickornas små sår sprids från det infekterade tandköttet ut i blodomloppet där de påskyndar åderförkalkning i blodkärlen.

– Fluor i tandkräm eller munskölj hjälper mot karies, hål i tänderna. Medan den mekaniska rengöringen med tandborste, tandtråd och mellanrumsborste är viktigast när det gäller att motverka tandköttsinflammation och tandlossning, förklarar Björn Klinge i Malou efter tio på TV4.

Svensk forskning visar också att patienter med svår tandlossning löper tre gånger högre risk att dö tidigt. Främst av hjärtsjukdom, cancer samt tarm- och magsjukdomar.

Har tandlossningssjukdomen redan brutit ut bör man enligt Björn Klinge uppsöka tandläkarvård. Men att rengöra tänder och tandkött med tandborste, tandtråd och mellanrumsborstar är det bästa sättet att se till att munhälsan är på topp och att undvika inflammerat tandkött – och därmed även minska risken för att drabbas av andra sjukdomar.

Goda vanor börjar tidigt

När det kommer till munhälsa faller äpplet inte långt från trädet. Forskning visar en direkt koppling mellan föräldrars och barns munhälsa. Goda vanor börjar tidigt, så föräldrar kan därför genom sina egna vanor också ge sina barn förutsättningar till ett hälsosammare liv.  

Rapporten Sociala skillnader i tandhälsa bland barn och unga från Socialstyrelsen visar att föräldrars och barns tandhälsa ofta går hand i hand och karies är dubbelt så vanligt hos barn till föräldrar som har dålig tandhälsa. I rapporten framkommer även att barn vars föräldrar inte besöker tandvården löper störst risk att få dålig tandhälsa redan i ung ålder vilket leder till en dålig munhälsa på kort och lång sikt.  

Forskning visar att det finns ett direkt samband mellan munhälsan och totalhälsan varför det är viktigt att också lära barn goda munvårdsrutiner. Då små barn ofta saknar finmotoriken är det viktigt att de får hjälp av en vuxen med detta. 

Att tänderna behöver borstas två gånger om dagen vet de flesta, men borstning rengör endast tre av tändernas ytor. Hälften av beläggningar och smuts sitter mellan tänderna, just därför behöver man använda tandtrådsbygel, tandsticka eller mellanrumsborste för att kunna avlägsna plack och matrester. 

Goda vanor som sätts redan innan tonåren har stora möjligheter att behållas resten av livet!

Fem tips för en hälsosam mun 

  • Borsta två gånger om dagen i två minuter med två centimeter tandkräm på tandborsten. 
  • Rengör mellan tänderna med tandtrådsbygel, tandtråd eller mellanrumsborste i en minut om dagen för att avlägsna plack och matrester mellan tänderna.  
  • Drick vatten när du är törstig, undvik läsk och juice.
  • Låt tänderna vila från syraangrepp mellan måltiderna, dvs hoppa över småätandet.
  • Besök tandvården regelbundet. 

Så påverkar mat och kostvanor dina tänder

Vilken mat är bäst för tänderna? Hur farligt är det med socker och vilken mat orsakar frätskador? Det finns många frågor kring hur maten påverkar tänderna och munhälsan. Här är svaren på de vanligaste frågorna och tips på hur du bäst tar hand om tänderna.

Varför är det dåligt att småäta?

 Kosten är viktig för munhälsan, för att tänderna ska må bra rekommenderar Vårdguiden 1177 mat och dryck med liten mängd socker och syra. Munnen klarar i regel fem syraattacker per dag vilket motsvarar tre måltider och två mellanmål. Saliven hinner då reparera de skador som orsakas av de sura ämnena från både mat och dryck.  Om man äter fler mellanmål ökar risken för erosionsskador vilket innebär att emaljen slits ner, tänderna blir missfärgade och man kan även få ilningar och värk. Äter du ofta behöver du också oftare ta hand om tänderna med tandborstning och tandtråd.

Vilken mat innehåller mycket syra?

Citrusfrukter, syrade grönsaker, ketchup, juice, godis och läsk är några exempel på mat och dryck som innehåller hög andel syra vilket ökar risken att få frätskador på tänderna. Vårdguiden 1177 rekommenderar basisk mat om man vill neutralisera syran i munnen. Exempel på basisk mat är mejeriprodukter som mjölk, naturell yoghurt och ost men även nötter och avokado.

Hur påverkar socker tänderna?

Sockret i maten utgör näring till de skadliga munbakterierna och gör dessutom att plack och matrester klibbar fast på tänderna. I munnen finns som sagt bakterier och dessa bakterier omvandlar sockret från mat och dryck till syra, och det är den som orsakar karies.

Om tänderna utsätts får stora mängder socker hinner inte saliven neutralisera syran. Blir det då för surt för länge hinner inte frätskadorna på tandemaljen läka och då kan man få hål i tänderna, skriver Vårdguiden 1177.

Mat med mindre socker, leta efter nyckelhålet

Det finns några självklara sockerfällor som godis, läsk och kakor men det finns även vanlig mat som innehåller stora mängder socker. En sockerfälla är vissa sorters flingor och smaksatt yoghurt som vid första anblick kan uppfattas som näringsrika, skriver Svenskt Kosttillskott. Ett tips är att leta efter nyckelhålet som markerar livsmedel som innehåller mer fibrer, näring, fullkorn, och mindre socker och salt.

Kom ihåg tandtråd

Oavsett kostvanor är det viktigt att komma ihåg att rengöra tänderna. Kom ihåg att rengöra tandens alla fem sidor. Borsta tänderna två gånger om dagen med fluortandkräm och använd tandtråd, mellanrumsborste eller tandsticka minst en gång om dagen för att ta bort matrester och plack som sitter fast mellan tänderna.

Tänder och mat – några kostrelaterade tips

  • Borsta tänderna en timme efter du ätit något surt (eller sött). (Syran gör emaljen mjuk, så om du borstar för tidigt innan saliven hunnit neutralisera syran så sliter tandborsten på tanden och du riskerar tandborstningsskador)
  • Drick vatten på natten om du är törstig.
  • Undvik småätandet och låt tänderna vila mellan måltiderna
  • Försök att inte äta sötsaker mer än en gång i veckan.
  • Fiberrik mat med mycket tuggmotstånd är bra för munhälsan då det ökar salivproduktionen.
  • Att tugga sockerfritt tuggummi efter maten är bra för salivproduktionen och munhälsan.

Varför får man tandköttsinflammation?

Vid dålig munhygien bildas en inflammation i tandköttet även kallad gingivit. Tandköttsinflammationen uppkommer för att bakterierna har legat kvar vid tandköttskanten för länge och de bildar skadliga restprodukter som irriterar huden. Kroppen svarar då med att öka blodcirkulationen i området för att forsla bort restprodukterna, vilket innebär att man fått en inflammation.

Vid en inflammation blir tandköttet lättblödande, svullet, rodnande, mjukt och blankt. Efter en till två veckor syns det med blotta ögat. Gingiviten medför även en falsk tandköttsficka runt tanden på tre till fyra millimeter. Denna har uppstått eftersom tandköttet är svullet och inte av benförlust.

Hur snabbt läker tandköttsinflammation?

De goda nyheterna är att tandköttsinflammation är en reversibel sjukdom vilket innebär att den vid förbättrad munhygien läker ut. Om tänderna rengörs noggrant minst en gång per dag läker inflammationen vanligen ut på några dagar eller upp till två veckor vid svår tandköttsinfektion och tandköttet återfår sin ursprungliga blekrosa färg och form. Tandhygienisten ger råd om hur god munhygien kan upprättas. Om inte munhygienen blir bättre eller om gingiviten återkommer regelbundet kan tandlossning (parodontit) uppkomma.

En sjukdom att ta på allvar

Gingivit drabbar i stort sett alla vid olika tillfällen och oftast märker man inte ens av det. Kanske börjar man blöda när man borstar tänderna eller rengör mellan tänderna med tandtråd eller mellanrumsborstar. Men trots att det verkar ganska ofarligt kan det ha mycket allvarliga konsekvenser på sikt.

Allt mer forskning visar på att tandköttsinflammation, och särskilt sjukdomens avancerade stadier så som svår parodontit, har en skadlig påverkan på hela kroppen eftersom farliga bakterier (i tandköttsfickorna) och deras skadliga restprodukter går via inflammationen ut i blodomloppet. Det finns kopplingar till Alzheimers sjukdom, olika cancerformer, hjärt- och kärlsjukdomar och även diabetes. Exakta orsakssamband är inte kartlagda men munhälsan visar sig allt oftare ha en viktig roll för hela kroppens välmående, särskilt på äldre dagar.

Så även om tandköttsinflammation i sig är ganska ofarligt och gör inte ont, kan den orsaka många allvarliga sjukdomar och problem på sikt.

När används bettskena?

Bettskenor används vanligen när man har besvär med bruxism som innebär att man pressar eller gnisslar tänder nattetid. Dessa besvär kan vara skadliga för tänderna och uppstår vanligtvis i samband med stressiga perioder och kan vara temporära problem.

Det kan finnas en mängd olika skäl till att man känner smärta eller funktionsstörningar i käkens leder eller muskler. Dålig blodtillförsel i käken eller tandpressning och tandgnissling, ofta kallad Bruxism, nämns ofta som orsaker. Även psykologiska faktorer som stress och ångest kan vara källor till smärtan.

Omkring 10 procent av befolkningen lider av långvariga käkmuskelsmärtor. Vanligast är smärtorna bland vuxna i åldern 25–40. Kvinnor drabbas i nästan dubbelt så stor utsträckning som män.

Behandling

Lider man av smärta och störningar i käkled och tuggmuskler rekommenderas att man ser över sin livsstil för att åtgärda möjliga psykologiska orsaker till problemen. Att använda bettskena är en vanlig och effektiv metod mot smärtor då den avlastar käkens muskler och leder. Bettskenor förhindrar också fortsatt nötning av tänderna som kan leda till ett instabilt bett.

Bettskenan bör placeras där det upplevs att den skapar störst stabilitet, vilket vanligtvis är den käkhalva med minst antal tänder. Oftast används bettskenan när man sover, men vissa patienter önskar att använda den under dagtid. Vid användning är det viktigt att tänderna borstas innan skenan sätts in i munnen och att skenan rengörs varje dag med tandborste och diskmedel.

Vilka typer av bettskenor finns?

Det finns flera olika typer av bettskenor med lite olika syften. Ofta provas tandskenor ut hos en tandtekniker som tar ett tandtryck för att utforma en individuellt anpassad bettskena. Exempel på sådana skenor är stabiliseringsskenor och mjukplastskenor.

Det finns även enklare och billigare alternativ som passar alla munnar och därför säljs på apotek. De kan användas för att prova på och komma igång med att använda bettskena. Exempel på sådana är Ekulf Nightguard och Plackers Grind No More som är av typen partiell bettskena. Kontakta din tandläkare för att veta vilken typ som passar just dig bäst.

När riskerar jag att drabbas av tandlossning?

I denna artikel går vi igenom olika sjukdomsstadier vid tandlossning.

Parodontit är en sjukdom som gäller tandköttet och tändernas fästen. Obehandlad tandköttsinflammation kan utvecklas till tandlossning. Som namnet antyder kan sjukdomen leda till att en eller flera tänder lossnar och går förlorade. Tandens fäste i form av rothinna och käkben bryts successivt ned och en bakteriefylld ficka bildas mellan tandkött och tandrot.

Till en början skiljer sig inte symptomen synbart från de som uppträder vid en tandköttsinflammation. Senare uppstår tydligare tecken t.ex. att tänderna känns lösa eller flyttar på sig. Då har nedbrytningen ofta nått långt och det har blivit en benförlust, som inte kan återbildas. Eftersom vi alla är olika, utvecklas även parodontit individuellt. För en del går processen fort för medan andra inte får några skador alls trots dålig munhygien och gingivit i flera år. Det är bakterier vid tandköttskanten och i tandköttsfickan som påverkar uppkomsten av parodontit. Även hur länge bakterierna har legat där ostört, ärftlighet och individens immunförsvar påverkar uppkomst och läkningstid.

Tandlossningens olika sjukdomsstadier

Symptom vid grav parodontit är att tandköttet är ömt, blöder vid tandborstning, dålig smak, tandköttet drar sig tillbaka, tänderna flyttar på sig, rörligheten ökar och tanden kan till slut tappas spontant. Ett tidigt stadium av parodontit är svårt att själv upptäcka eftersom ingen smärta eller obehag är relaterat till sjukdomen, därför är det viktigt att ha regelbunden kontakt med en tandhygienist för att sjukdomen ska upptäckas i tid. Tandlossning/parodontit kan diagnostiseras på röntgen eller genom fickmätning med en graderad ficksond som utförs av tandhygienist. Man har oftast inte tandlossning på alla tänder utan på enstaka tänder där plack lätt ansamlas

Tandsten

Bakterier som får ligga kvar länge förkalkas av saliven och tandsten bildas. Vi bildar två olika tandsten, salivsten och exudatsten. Salivsten sitter över tandköttet, är ljus, spröd och bildas vid spottkörtlarnas utförsgång exempel på underkäksfrontens insida. Exudatsten sitter nere i tandköttsfickorna, det är plack nere i fickorna som har förkalkats. Den är mörk, hård och kan inte borstas bort av patienten själv

Muntorrhet ger ökad risk för karies

Saliven gör det lättare att tugga och svälja, dessutom skyddar ämnena i saliven tänderna. Vid muntorrhet ökar risken för bland annat bakteriebeläggningar, plack och karies. Om du har muntorrhet är det viktigt med bra rutiner för god tandhälsa.

Muntorrhet beror på för låg salivproduktion eller att sammansättningen av saliven förändrats. Det kan bero på en rad orsaker. Stress, rökning, ätstörningar eller intag av mediciner är några, vanligaste skälet är åldersrelaterad. Generellt sett avtar salivsekretionen med stigande ålder och kvinnor producerar mindre saliv än män. Eftersom en av salivens uppgifter är att skydda tänderna kan torrhet i munnen leda till en försämrad munhälsa. Dålig andedräkt, karies, tandlossning och besvär från slemhinnorna med sår och infektioner är några problem som kan uppstå. Brist på saliv kan dessutom göra att smaksinnet förändras. Om du lider av muntorrhet är det viktigt att ta reda på varför. Sedan gäller det att se över tandvårdsrutinerna för att säkerställa så god munhälsa som möjligt.

Tips vid muntorrhet:

  • Stimulera salivproduktionen på naturlig väg genom att tugga maten noga och länge. Välj mat med bra tuggmotstånd, det sätter fart på salivproduktionen.
  • Undvik småätande mellan måltiderna, försök att ha regelbundna kostvanor.
  • Undvik sötade drycker, välj vatten.
  • Använd produkter för mellanrumsrengörin som tandtråd, tandtrådsbyglar (floss picks), mellanrumsborstar eller tandstickor av trä eller plast.
  • Mellanrumsrengöring är viktigt för att undvika plack och karies.
  • Använd alltid fluortandkräm vid tandborstning för att förebygga hål i tänderna. Du kan också skölja med en mild fluorskölj som komplement.

Tandlossning och tandköttsinflammation

Tandlossning orsakas av inflammation i tandens fäste. Här kommer en guide om tandlossnong och om hur du motverkar och förebygger detta.

Tandlossning och tandköttsinflammation – 12 viktiga saker du bör veta

Tandlossning är en sjukdom som börjar med tandköttsinflammation och påverkar tändernas fäste. Många drabbas utan att märka detta förrän det är för sent eftersom sjukdomsförloppet är långsamt och oftast smärtfritt.

Detta är vår kompletta guide kring tandlossning. I denna guide går vi igenom:

  • Allt om tandlossning – parodontit
  • Hur du blir av med tandköttsinflammation
  • Behandlingar
  • Att förebygga och motverka tandlossning
  • Mycket mer

I denna guide får du lära dig mer om följande 12 viktiga saker.

  1. Detta är tandlossning
  2. Därför får du tandlossning och tandköttsinflammation
  3. Tandlossning, parodontit, gingivit. Vi reder ut begreppen.
  4. Mellanrumsrengöring – att förebygga tandlossning
  5. Parodontit, vad säger forskningen?
  6. Hur märker jag om jag har tandlossningssjukdom?
  7. Hjälp jag har tandlossning. Hur ska jag göra nu?
  8. Riskfaktorer för tandlossning
  9. Tandlossning och dess effekter
  10. Sjukdomar kring implantat – periimplantit och mucosit
  11. Behandlingar för tandköttet, tandköttskorrigeringar och mjukvävnadsplastik
  12. Behandling av tandlossning

1. Detta är tandlossning

Tandlossningssjukdom, parodontit (även kallat periodontit), är en sjukdom som drabbar tandköttet och tändernas fästen. Detta är en kronisk sjukdom som är irreversibel och i förlängningen riskerar man att förlora tänderna helt.

Grunden till sjukdomen är en bakterieinfektion orsakad av plack vid tandköttskanten och mellan tänderna. Tandköttet blir då inflammerat och man får tandköttsinflammation som är ett tidigt stadium av parodontit. Inflammerat tandkött är mycket vanligt och märks oftast inte annat än genom att tandköttet har lätt att börja blöda och man får lätt svullet tandkött.

Bakterierna bildar en biofilm som försvarar bakterierna från kroppens läkande saliv och immunförsvar och på så vis kan bakterierna bilda en miljö i tandköttsfickorna som möjliggör för nya och aggressivare bakterier att utvecklas. Infektionen sprids allt djupare ner i vävnaderna och tandköttet påverkas så att tandköttsfickorna blir allt större.

Detta sjukdomsförlopp blir allt svårare att stoppa och sjukdomen angriper på sikt både tandköttet, tänderna fästen och käkbenet. Tänderna kan börja kännas lösa och förloras i slutändan helt.

2. Därför får du tandlossning och tandköttsinflammation

Tandlossning beror på bakterier i och omkring tandköttsfickorna och att man har fått en tandköttsinfektion. I grunden är det en ärftlig sjukdom men det finns många faktorer som påverkar och påskyndar förloppet. Bakterier längs tandköttskanten och i tandköttsfickorna leder ganska snart till inflammation i tandköttet. Inflammationen är kroppens försvar mot de skadliga ämnen (toxiner) som utsöndras genom bakteriernas metabolism. Den ökade blodcirkulationen transporterar bort dessa ämnen från det infekterade området. Det är detta som gör att tandköttet lätt blöder när det är inflammerat.

Toxinerna som utsöndras av bakterierna är också de som tar död på bencellerna och bryter ned både tandfästena och tandbenet. När detta sker så bildas också en tandköttsficka, dvs tandköttskanten drar sig nedåt och blottar mer av tanden och tandhalsen. Tandfickan skapar då plats för mer tandsten och bakterier vilket påskyndar förloppet och i sin tur gör tandfickan ännu större.

3. Tandlossning, parodontit, gingivit. Vi reder ut begreppen.

Det finns många begrepp att hålla reda på. Saknar du något så hör gärna av dig.

  • Parodontit, även kallat tandlossningssjukdom eller tandlossning. Detta är ett samlingsnamn på olika inflammationsjukdomar omkring tänderna.
  • Gingivit (tandköttsinflammation). En inflammation i tandköttet, särskilt tandköttsfickorna.
  • Plack eller tandplack. En bakteriebeläggning på och mellan tänderna som orsakar både karies och gingivit. Plack består av en blandning av bakterier, matrester och vävnadsceller.
  • Tandsten. Tandsten är en hård beläggning som bildas av plack och mineraler från saliven.
  • Salivsten. Tandsten som bildas av plack och mineraler från saliven (vilket är det vanligaste) kallas salivsten. Det är därför tandsten ofta bildas nära salivkörtlarna och runt tandhalsarna.
  • Serumsten. Tandsten som bildats av plack och mineraler från serum.
  • Supragingival och subgingival tandsten är tandsten som bildas ovanför och under tandköttskanten.
  • Biofilm eller dental biofilm. Detta är i princip synonymt med plack, men syftar på att bakterierna tillsammans bildar en skyddande film. Under biofilmen samarbetar bakterierna genom att signalera och de har många specialiserade roller. Bakterierna har olika strategier för att fästa bättre mot tänderna, skydda sig mot omgivningen och påverka sin miljö för att utveckla ännu större kolonier. Läs mer om biofilm här.

4. Mellanrumsrengöring – att förebygga tandlossning

De bästa sätten att förebygga tandlossning är att vara noggrann med din munhygien och att göra regelbundna tandläkarbesök.

Sjukdomen påverkas mycket av ärftliga faktorer men även av stress, rökning, snus, diabetes och graviditet. Att undvika riskfaktorer som stress och rökning har alltså stor betydelse.

Mellanrumsrengöring

Inflammerat tandkött och tandlossning beror på bakterier på tänderna, längs tandköttskanten och mellan tänderna. Noggrann rengöring, gärna med eltandborste, två gånger per dag räcker långt men inte hela vägen. Även plack mellan tänderna behöver avlägsnas som allra minst 2-3 gånger per vecka och helst varje dag.

När du använder t ex en tandtrådsbygel och skrapar med tråden mot tanden så ska du lyssna på ljudet. När ljudet ändras så att du hör ett skrapande ljud, då är det mesta av biofilmen/placken borta.

Gör du detta tillräckligt ofta så hinner inte tandsten bildas, vilket har betydelse då tandsten påskyndar sjukdomsförloppet indirekt genom att försvåra rengöringen och bidra till att tandköttsfickorna fördjupas.

Har du svårt att använda tandtråd går det ofta lika bra att använda mellanrumsborstar och tandstickor.

5. Parodontit, vad säger forskningen?

Parodontit är ett område med många studier och vi kommer här att presentera och sammanfatta viktiga forskningsresultat och studier.

Denna sektion kommer att kompletteras löpande.

6. Hur märker jag om jag har tandlossningssjukdom?

Tandlossning och tandköttsinflammation är svåra att upptäcka i ett tidigt stadium men när man börjar uppmärksamma dessa är det ofta i ett sent stadium där mycket av skadan redan är skedd. Så hur upptäcker man detta?

Tandvården kan hjälpa till att mäta tandköttsfickornas djup, vilket är kanske den bästa indikatorn för tandlossningens förlopp. Detta varierar ofta mellan olika tänder.

Något som du ska vara uppmärksam på är om du har blödande tandkött eller om tandköttet lätt börjar blöda vid mellanrumsrengöring. Ett mycket vanligt missförstånd är att tolka blödande tandkött som att man har ett känsligt tandkött som inte tål att man rengör mellan tänderna. Det är oftast precis tvärt om, att brister i mellanrumsrengöringen orsakar en tandköttsinflammation som i sin tur gör att tandköttet lätt blir svullet och börjar blöda.

För att hålla koll på att du inte är på väg att utveckla tandlossning bör du göra följande.

  • Rengör mellan tänderna regelbundet, gärna dagligen. Använd rätt teknik för att inte skada tandköttet.
  • Borsta tänderna två gånger om dagen, gärna med eltandborste som rengör mer och bättre kring tandköttskanten.
  • Besök tandläkare eller tandhygienist minst en gång per år. Fråga om och följ upp storleken på tandköttsfickorna.

7. Hjälp jag har tandlossning. Hur ska jag göra nu?

När man har börjat få besvär med tandlossning så har det ofta gått långt. Man kan ha ömma tandhalsar, ilningar, smärtor, lösa tänder, dålig andedräkt (halitosis) och en rad andra symptom.

Det första man bör göra är att ta kontakt med sin tandläkare och be att få remiss till en specialist, en parodontolog. Sjukdomen i ett akut stadium är så allvarlig att man inte rår på detta på egen hand.

Vilka akutåtgärder finns?

Det första man vill uppnå är att döda de mest aggressiva och svåråtkomliga bakterierna i tandköttsfickan. Att använda tandtråd hjälper inte och kan till och med vara farligt då man riskerar att sprida dessa bakterier till nästa tand och tandköttsficka. Inte heller antibiotika (penicillin) biter på dessa bakterier.

Det finns starkt bakteriedödande medel som heter klorhexidin (Corsodyl) som man kan skölja med. Tandläkaren kan även spola tandfickorna med detta.

I svåra fall kan även delar av det infekterade tandköttet behöva avlägsnas för att infektionen ska kunna stoppas. Man talar då om tandköttskorrigering och operation.

Men som sagt, det finns specialister på området och du bör alltid söka hjälp snarast.

Tandlossning kan vara livsfarligt

Förr hade man inte lika goda möjligheter att stoppa tandlossning och då var praxis att man ganska tidigt drog ut alla drabbade tänder för att förhindra att infektionen sprider sig och för att detta faktiskt är så allvarligt att livet kan stå på spel.

Visste du att problem med munhälsan och tandlossning var förr en av de vanligaste dödsorsakerna?

8. Riskfaktorer för tandlossning

Det varierar hur stor risken är att drabbas av tandlossning och ärftlighet har en stor påverkan. Här återger vi många av de andra riskfaktorerna som du kan påverka eller inte.

  • Stress
  • Rökning
  • Snus
  • Diabetes
  • Graviditet
  • Funktionshinder
  • Demens och Alzheimers
  • Metabolt syndrom
  • Muntorrhet
  • Tandgnissling / bruxism
  • Tandsten, mellanrum och ojämnheter som försvårar tandrengöringen.

Det finns även skyddsfaktorer som har en positiv påverkan.

  • Kokosolja / kokosfett
  • Aloe vera
  • Kryddnejlika
  • Saltvatten
  • Bikarbonat
  • Salt och ingefära
  • Kaffe (positiv påverkan på nedbrytning av tandbenet

Att kokosolja motverkar tandlossning har uppmärksammats allt mer på senare tid. Därför finns det numera flera olika tandkrämer som innehåller kallpressad kokosolja och som även smakar kokos.

Effekten av kokosolja för tänderna är att den verkar antibakteriellt och motverkar karies och andra mikroorganismer i munnen.

9. Tandlossning och dess effekter

Det har uppmärksammats mycket i media på sistone att tandlossning påverkar hela kroppens hälsa. Dess effekter har oftast en koppling till att farliga bakterier och skadliga ämnen (toxiner) sprids via tandköttet ut i blodomloppet.

En rad mycket allvarliga sjukdomar har ett påvisat samband med tandlossning.

  • Alzheimers
  • Diabetes
  • Hjärt och kärlsjukdomar
  • Bukspottskörtelcancer
  • Metabolt syndrom
  • Psoriasis
  • Artrit
  • Njursvikt
  • Astma
  • Benskörhet

10. Sjukdomar kring implantat – periimplantit och mucosit

Har man förlorat en eller flera tänder kan man ersätta dem med implantat som ser ut som riktiga tänder och som fästs med en titanskruv i käkbenet.

Detta förutsätter dock att tandbenet är tillräckligt starkt för att kunna fästa implantatet i.  Man kan i vissa fall göra en benuppbyggnad för att korrigera benet.

Men implantat kan också drabbas av något som liknar tandlossning, periimplantit, som innebär att benfästet förloras. Man talar om periimplantär mucosit i de fall endast mjukdelar påverkas av sjukdomen.

Förebyggande rengöring

Precis som vid tandlossning så påverkas implantat mycket av munhygienen och särskilt mellanrumsrengöringen. Vid implantat, broar/bryggor och kronor så kan ofta mellanrumsborstar vara det bästa eller kanske det enda hjälpmedlet för att hålla en god munhygien.

11. Behandlingar för tandköttet, tandköttskorrigeringar och mjukvävnadsplastik

Tandköttsinfektioner och inflammerat tandkött är oftast reversibla. Med daglig mellanrumsrengöring brukar inflammationen läka ut efter bara 4-7 dagar.

När sjukdomen blivit mer allvarlig kan tandköttet ha dragit sig tillbaka med blottade tandhalsar till följd. I tandköttsfickorna, som kan vara 4 mm och upp till över 10 mm stora, kan aggressiva och farliga bakterier finnas och man kan behöva operera tandköttet för att hantera situationen.

Tandköttskorrigering och mjukvävnadsplastik är behandlingar som syftar till att återställa tandköttet och förbättra estetiken. Tillbakadraget tandkött lämnar ofta svarta trianglar mellan tänderna, vilket inte alltid är så roligt.

12. Behandling av tandlossning

Tandlossning är en allvarlig sjukdom som är svår eller omöjlig att helt behandla. Sjukdomsförloppet är i huvudsak irreversibelt även om nya studier visat att strikt munhygien med mellanrumsrengöring kan backa sjukdomsförloppet åtminstone en liten bit.

Behandling av tandlossning handlar därför främst om att döda de aggressiva bakterierna i tandköttsfickorna och så gott det går återställa tandkött och tandben för att ge en bättre funktion och estetik.

Munhygienen mycket viktig

Förutom sådana direkta ingrepp ligger också ett stort arbete och ansvar på patienten att hålla bästa möjliga munhygien. Förutom tandborstning både morgon och kväll så är mellanrumsrengöringen mycket viktig.

Munskölj och gel med klorhexidin kan vara viktiga komplement i början. Men trots att tandlossning orsakas av bakterier så hjälper inte penicillin.

Hur undviker jag att få hål i tänderna?

Dels skall du borsta bort så många bakterier som möjligt från tänderna och dels försöka äta så sällan som möjligt. Genom regelbundna måltider utan onödiga mellanmål kan man uppnå balans mellan frätning och reparation. Helst skall det gå minst 2 timmar mellan varje gång du stoppar något i munnen. Om du dessutom använder dig av fluortandkräm och tandtråd får du en starkare tand som syran inte biter lika lätt på.

1.  Undvik socker

2. Ät inte för ofta. Det bästa är att äta tre huvudmål och högst två mellanmål per dygn.

3. Borsta tänderna minst två gånger dagligen. Borsta helst innan du ska äta. Om tänderna är helt rena då de utsätts för födans eventuella sockerinnehåll finns inte så mycket bakterier på tandytan som kan ge upphov till frätskador.

4. Använd fluortandkräm. Fluor har en stärkande effekt på tandemaljen så att den inte löses upp lika lätt. Det är bra om tandkrämen innehåller xylitol, vilket har visat sig minska plackbildningen och därmed risken för karies.

5. Ge absolut inte vätskor innehållande socker till barn som vaknar på natten. Ge vatten i stället.

6. Lär barnen ”lördagsgodis”. Detta innebär att man äter godis och andra sötsaker endast en gång per vecka, vanligen på lördagen, därav namnet. Låt dem äta upp godiset under så kort tid som möjligt. Spara inte godis.

Hur gör du för att undvika att få hål i tänderna?

Julgodis och tänder – kan ge tråkiga överraskningar

Årets sista månad brukar fyllas av julbord, mingel och andra tillställningar där det bjuds på god mat och julgodis. Under december tvingas fler personer söka akuttider hos tandvården då många skadar sina tänder på hårt julgodis. Dessutom utsätts fler tänder för kariesangrepp av den söta maten, så se till att ta hand om tänderna och slipp ge tandläkaren extraknäck i jul.

Knäcken kan ta knäck på tänderna

Under december tycker vi om att frossa i allt julgodis som knäck, polkagrisar och kolor men kom ihåg att de lätt kan skada tänderna. Julgodiset är både hårt och segt vilket kan innebära att man tappar tålamodet, biter till och skadar tänderna. Om du har fyllningar i tänderna är risken högre att man råkar bita sönder tänderna, framförallt om man har amalgamfyllningar. Så för att förhindra att tänderna går sönder se till att plocka ut knäcken ur kylen ett tag innan den serveras, använd nötknäppare istället för dina tänder och undvik framförallt att tugga på godiset.

Se upp för den sötade maten

Julen är också fylld av söt mat och dryck vilket bidrar till att dina tänder utsätts för större halter av socker vilket ökar risken för karies. Titta gärna sockerinnehållet på julmusten, glöggen och maten och försök att minska dina intag av de söta livsmedlen till specifika tillfällen.

Kom ihåg dina munvårdsrutiner

Julen ska vara härlig och självklart ska du njuta av tiden, men med allt socker och godis är det extra viktigt att hålla munvårdsrutinerna. Kom ihåg att borsta tänderna två gånger om dagen i två minuter med fluortandkräm. Drick vatten när du är törstig och komplettera med tandtråd, tandsticka eller mellanrumsborste för att avlägsna plack och matrester som sitter fast mellan tänderna. Det minskar risken att drabbas av karies och tandköttsinflammation, vilket i sin tur kan leda till värre sjukdomar.

Julgodis och tänder – käcka rim för julklapparna

  • Massa knäck kan få tänderna att bli putsväck.
  • Mer än en pepparkaka kan få hela käken att skaka.